Boken är en självbiografi som handlar om Anna Sundberg från Halmstad som när hon var 23 år konverterade till Islam. I början av boken beskriver Anna hur hon levde ett helt vanligt liv i en villaförort till Halmstad med föräldrar som älskade att spela golf. Hon beskriver sig själv som en vanlig tonåring med tjejkompisar och killar hon är kär i och hur hon stänger in sig på sitt rum och gråter eftersom hon längtar ”efter att träffa någon som ville lära känna just mig. På djupet” och hon känner att ”allt är fasader och blanka ytor[…] ingen bryr sig om någon annan”. Kanske är det denna längtan som leder henne när hon några år senare träffar Walid. Anna studerar på universitetet i Lund när hon blir förälskad i mannen från Algeriet som sedan ska leda henne på hennes väg in i Islam. Precis innan Anna beskriver mötet med Walid beskriver hon hur hon har hamnat på sin absoluta nollpunkt. Hon har precis blivit lämnad av sin dåvarande pojkvän och hon kände att hennes två år av studier inte hade lett någonstans. Hon var skör och öppen för vad som helst. Sedan träffar Anna Walid och hon beskriver hur de under sitt första möte diskuterade ”tillvarons mysterier”, för henne var det kärleken men för honom var det andligheten och hur hon under det här mötet för första gången känner att hon ser gud.
Plötsligt fylldes jag av en klarhet, ett inre ljus. Jag strålade
– Såhär har jag aldrig känt… vad är det? Sa jag.
– Det är gud, svarade Walid
I det ögonblicket var det som om himlen öppnade sig och jag kände Guds blick. Han såg mig och jag kunde inte andas. Jag blev så glad att jag gjorde kullerbyttor på gräsmattan. Allt var så vackert. Gud hade alltid funnits där, jag hade bara inte vetat om det.
I en tillbakablick funderar den nutida Anna om vad det egentligen var som hände den dagen, var det ett gudomligt möte eller början på den haschpsykos som skulle göra att hon hamnade på låst avdelning på en psykiatrisk klinik? Walid besöker henne på kliniken och är road över att hon har hamnat där på grund av honom, något de båda vet om. Han säger åt henne att skärpa sig och dagen efter blir hon utskriven. Anna beger sig genast hem till Walid och gifter sig med honom. Tillsammans med Walid blir Anna en annan människa, han lär henne hur hon ska tala och hur hon ska gå på toaletten, hon beskriver hur hon måste lära sig allt på nytt och leva livet enligt koranen,. Hon lever ett väldigt strikt liv och är hela tiden kontrollerad av Walid. Anna träffar andra muslimska kvinnor och hon får ett systerskap, en gemenskap med andra kvinnor som är muslimer som hon inte har haft med andra kvinnor tidigare. Hon beskriver hur hon lever i en värld tillsammans med endast andra kvinnor och barn och hur gemenskapen med systrarna blev allt viktigare för henne, deras gemensamma strävan efter att bli perfekta muslimer svetsade samman dem mot omvärlden. Anna beskriver hur strikt hennes liv var och hur de hela tiden bad och tvättade sig och reciterade koranverser. De var extremt måna om att inte göra fel, inte tappa kontrollen. När en somalisk kvinna klär sig i färgsprakande kläder tillrättavisar kvinnorna henne och säger till henne att hon ska klä sig i mer neutrala färger.
Boken växlar mellan att vara Annas egna tankar och ord och Jesper Huors mer faktaliknande avsnitt. Annas avsnitt är hennes egna personliga beskrivningar av vad som händer i hennes liv, hur hon blir mer och mer avskild från resten av världen och dras djupare in i Salafismen. Jesper Huors beskrivning av vad som hände i världen är kopplat till de beskrivningar Anna ger av livet inifrån Jihadrörelsen. Anna beskriver händelserna som hon upplever dem inifrån rörelsen utan att veta hur hennes mans agerande påverkar världen, medan Jesper Huors detaljer hjälper läsaren att förstå utifrån vad som hände rent politiskt i världen. Huours delar blir ett utifrånperspektiv som hjälper läsaren att förstå vilken roll Anna, hennes systrar i islam och deras män spelar i en större kontext.
I efterordet beskriver Anna anledningen till att hon skrev boken, att det kan hända vem som helst. Hon beskriver hur hon lät sig manipuleras och sedan ”självmant fortsatt allt längre in i en världsbild präglad av hat, fantasier och myter”. Hon menar att en av anledningarna till att hon hamnade i detta nätverk kan ha berott på känslan av gemenskap och den höga status hon fick när hon gifte sig med Said Arif. Hon beskriver hur hon som ung var vilsen och ville ha ”alla svar lättfattliga och konkreta” och hon letade efter mening och konkreta ramar att förhålla sig till.
Sammanfattningen skrivs av Elise Jonsson