Mänskligheten fortsätter att tampas med problem som hunger, fattigdom, väpnade konflikter och all form av diskriminering. Men dessa problem bör inte leda oss mot förtvivlan, apati eller hopplöshet då en växande grupp av individer, familjer, samfund, institutioner, civila samhällsorganisationer och även statliga sektorer samt mellanstatliga aktörer sakta och tålmodigt sår och ger näring åt frön som i framtiden kommer bygga en fredligare värld. En värld med mycket mindre lidande, konflikter och förgörelse. Fredstanken ses som en allt viktigare del av den globala kulturen på 2000-talet, vilket har fått the Journalists and Writers Foundation (JWF), Dialog Institut och University of Geneva Institute of Medi@LAB att anordna en fredskonferens hos Förenta Nationerna (FN) i Genève, huvudstad för humanism i världen. Datumet för konferensen, som siktar på att hitta sätt att förmedla fred, sattes till den 24 oktober, för att på så vis sammanfalla med Förenta nationernas dag. Konferensen rörde frågor om skolans samt medias roll, som anses vara nyckelfaktorer för att kunna uppnå bättre ömsesidig förståelse mellan olika grupper i samhället. Sju år efter att FNs generalförsamling föreslog en underifrånmobilisering som skulle förespråka fred i världen, som även det skedde i Genève, när JWFs hederspresident Fethullah Gulen sade ”Att bygga fred betyder att man bygger fredsälskande människor.” Betoning lades också på vikten av att utbilda i mångfald för att därigenom skapa fredliga miljöer.
Professor Johan Galtungs teoretiska ramverk, med distinktionen mellan positiv och negativ fred, togs upp som grundläggande för att förstå vad fred är. Med negativ fred menas avsaknad av våld och rädsla för våld, medan positiv fred är de institutioner som främjar samt skapar fredligt beteende. För att kunna uppnå positiv fred rekommenderas användingen av fem universella verktyg: Interreligiösa dialoger, rättvisa och förlåtelse, utbildning (speciellt för att främja interkulturell förståelse), En oberoende media är också med på listan över villkor för samhällelig fred och harmoni då oriktig och falsk information kan komma att bli ett vapen i händerna på korrupta regeringar. Detta belyser behovet av en medveten global rörelse när det kommer till att försvara journalister och yttrandefrihet. Fredskonferensen i Genève tog upp konkreta fall vid sidan av den teoretiska debatten. Sarydaya Shramadana-rörelsen i Sri Lanka och Fredsuniversitet i Costa Rica lyftes fram som framstående exempel.. Utöver dessa, ansågs även den centrala roll som religiösa ledare i Sierra Leone, Filippinerna och Indonesien har haft vara starka exempel på att religion är en nyckelfaktor för att lösa konflikter.
Fredskonferensen i Geneve kan ses som ett tecken för tron på ansträngningar för fred, vare sig de är stora eller små, i en värld där risken att göra för lite alltid är närvarande. Konferensen uttryckte sitt genuina engagemang för att stå emot alla former av extremism och kallade på alla intressenter att gå samman för att på så vis föra fram fredsagendan.