Journalisten Elin Schwartz besökte Dialogslussen och höll en föreläsning om yttrandefrihet. Schwartz skriver för Göteborgs Fria tidning som är en frihetlig och partipolitiskt obunden nyhetstidning.
Föreläsningen hade titeln ”Yttrandefrihet och Hat mot minoriteter och religioner”. Hon diskuterade detta i tre områden; vad lagen säger om yttrandefrihet, vad medierna anser är accepterat och hur framtiden borde se ut. Enligt lagen har svenska folket yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.Detta innebär att man får yttra sig, hålla möten, demonstrera, skapa föreningar och själv välja vad man har för trosbekännelse, utan censur, begränsning (utöver yttrandefrihetsbrotten) eller bestraffning. Alltså får inga myndigheter granska det som sänds i TV eller i någon annan teknisk upptagning. Undantaget är film på bio vilket är det enda massmedium som får granskas av staten. Detta är för att kunna sätta åldergräns på filmer. Religionsfriheten är helt obegränsad, men de övriga friheterna är det inte. Exempel på begränsningar av yttrandefriheten är bl.a. hets mot folkgrupp, förtal samt vissa fall av otillåtet offentliggörande av hemliga uppgifter.
Förutom yttrandefrihetsgrundlagen så finns det tryckfrihetsförordningen. Denna avser rätten att ge ut – alltså att publicera tidningar, flygblad etc. både på papper och på nätet. Detta innebär att vem som helst har rätt att publicera vad som helst. Man kan inte hindras från att ge ut något och man kan inte heller straffats innan man gett ut något, men efter det är publicerat kan man straffas om det man gett ut strider mot yttrandefrihetsbrotten, dvs. begränsningarna av yttrandefriheten. Den som straffas är den som är ansvarig utgivare, detta gäller även för hemsidor såsom gp.se. I social media eller på vissa kommentarsfält gäller att man själv ansvarar för det man skriver. Tryckfrihetsförordningen innefattar även rätten att vara en ”whistleblower”, dvs. rätten att läcka information om oegentligheter eller brott inom en organisation till media.
Förutom lagens förordningar så har medierna vissa etiska riktlinjer. Schwartz tog upp exempel såsom att inte framhäva etnisk bakgrund eller religion, men poängterade att inte alla tidningar håller sig till dessa riktlinjer. Hon förklarande även att i Göteborgs Fria Tidning så försöker man att inte framhäva endast en aspekt av t.ex. en religion. Om man skriver om negativa aspekter inom en viss trosbekännelse så bör man även skriva om de positiva aspekterna så att läsarna får en bättre helhetsbild. I samtalet efter förläsningen diskuterades hur medierna tyvärr oftast tar upp negativa händelser. Schwartz diskuterade även om attentatet mot Charlie Hebdo och dess efterverkan – om hur man både har rätten att trycka vad som helst, samt rätten att inte trycka vissa saker.
I samtalet efteråt diskuterades hur framtiden bör se ut, hur få fall som anmäls och hur få som faktiskt fälls för tryckfrihetsbrott, samt om man alltid bör uppmärksamma när någon publicerar något upprörande eftersom dessa då får mer publicitet än annars (SD:s SL-reklam togs upp som exempel).
Förutom att vara journalist för Göteborgs Fria Tidning så arbetar Elin Schwartz även med Interreligiös/Interkulturell Tidskrift som finns på Facebook.